Du är bra!

Jag tycker det är så konstigt att bilden åvan inte är nått som borde vara helt självklart, att tycka om sig själv och må bra. Jag undrar vad det är som hindrar oss från att låta oss själva må bra! Jag mår bra egentligen, om man tänker efter så är nästan allt perfekt, har helt underbara vänner, en jätte bra och stöttande mamma, bra betyg, jag ser bra ut, vilket alla gör. På sitt lilla egna sätt. Säger inte nu att "OMG jag är så jävla snygg". Men man måste kunna tillåta sig själv att tycka man är fin och att tycka om sig själv. Vilket jag NU sakta börjat göra. Förr kunde jag inte se mig i spegel utan att nästa bryta ihop för att jag kände mig så ful och misslyckad. Och det enda jag gjort för att få min bild om mig själv att ändras till något positivt är att när jag kollar mig i spegeln nu, så tänker jag alltid för mig själv att jag ser bra ut, jag är bra precis som jag är osv. Och om tanken om att jag inte duger kommer upp. Fortsätter jag bara att tänka allt positivt. Och det har verkligen hjälpt. Och jag har bara testat det en vecka. Det är sjukt! För det är så, i tonåren, när alla vill vara bäst, synas, höras, vara vackrast osvosv så börjar vi jämföra oss med andra. Vilket leder till att vi bara ser allt dåligt med oss själva. Och vi lurar faktiskt oss själva. Lurar i oss saker som inte är sant om en själv. Men om man istället vänder det, så som jag testat nu. Så "lurar" man sig själv igen kan man säga. Och det vänds till nått positivt i stället. Gud vilket rörigt inlägg. Men fick bara lov att dela med mig av det här nu. Och det är en sak jag tycker alla borde testa. För det funkar verkligen!
Bamse kramar från mig!